الموسوعة الفقهية الكويتية - (ج 21 / ص 247)
ز - تَجَنُّبُ الذِّكْرِ فِي أَحْوَالٍ مُعَيَّنَةٍ :
34 - وَنَذْكُرُ مِنْهَا مَا يَلِي :
1 - حَال قَضَاءِ الْحَاجَةِ كَمَا تَقَدَّمَ .
2 - حَال الْجِمَاعِ . قَال ابْنُ عَلاَّنَ : الذِّكْرُ عِنْدَ نَفْسِ قَضَاءِ الْحَاجَةِ أَوِ الْجِمَاعِ لاَ يُكْرَهُ بِالْقَلْبِ بِالإِْجْمَاعِ . وَأَمَّا الذِّكْرُ بِاللِّسَانِ حِينَئِذٍ فَلَيْسَ مِمَّا شُرِعَ لَنَا وَلاَ نَدَبَنَا إِلَيْهِ النَّبِيُّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ وَلاَ نُقِل عَنْ أَحَدٍ مِنَ الصَّحَابَةِ ، بَل يَكْفِي فِي هَذِهِ الْحَال الْحَيَاءُ وَالْمُرَاقَبَةُ (1) .
أَمَّا عِنْدَ إِرَادَةِ قَضَاءِ الْحَاجَةِ أَوِ الْجِمَاعِ فَهُنَاكَ أَذْكَارٌ مَأْثُورَةٌ مَعْرُوفَةٌ .
3 - حَال خُطْبَةِ الْجُمُعَةِ لِمَنْ يَسْمَعُ صَوْتَ الْخَطِيبِ ، لِقَوْلِهِ تَعَالَى : { وَإِذَا قُرِئَ الْقُرْآنُ فَاسْتَمِعُوا لَهُ وَأَنْصِتُوا لَعَلَّكُمْ تُرْحَمُونَ } (2) وَلأَِنَّ الإِْنْصَاتَ إِلَى الْخُطْبَةِ وَاجِبٌ عِنْدَ الْجُمْهُورِ (3) . وَمِثَالُهُ التَّسْبِيحُ وَالتَّهْلِيل (4) . لَكِنْ إِنْ كَانَ لاَ يَسْمَعُ لِبُعْدِهِ أَوْ لِغَيْرِ ذَلِكَ مِنَ الأَْسْبَابِ فَقَدْ ذَهَبَ بَعْضُ الْفُقَهَاءِ إِلَى أَنَّهُ يَجُوزُ لَهُ مِنَ الْكَلاَمِ أَنْ يَذْكُرَ اللَّهَ مِنْ غَيْرِ أَنْ يَرْفَعَ صَوْتَهُ ، قَال أَحْمَدُ : لاَ بَأْسَ أَنْ يُصَلِّيَ عَلَى النَّبِيِّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ بَيْنَهُ وَبَيْنَ نَفْسِهِ . قَال ابْنُ قُدَامَةَ :
__________
(1) الفتوحات الربانية 1 / 143 .
(2) سورة الأعراف / 204 .
(3) الفتوحات الربانية 1 / 144 ، والقليوبي 1 / 280 .
(4) مواهب الجليل 2 / 176 ، والدسوقي 1 / 385 ، وجواهر الإكليل 1 / 98 ، والزرقاني 2 / 63
Thursday, January 6, 2011
Compromising Or Giving Da'wah?
Compromising Or Giving Da'wah?
Shaykh Zayd Ibn Haadee Al-Madkhalee (may Allah preserve him) was asked:
If I was invited by [mubtadi'ah] innovators to attend their Masjid to deliver a sermon or a piece of admonition should I attend or refuse?
No, do not refuse if the people of innovation invite you to the Masjid to deliver a sermon, admonish them or establish a seminar or a lecture. However, it is upon you to address the innovation that they are falling into. You must address the innovation and clarify its harms, and [do this] by utilising the verses of the Quran and Prophetic Ahadeeth as a proof. Perhaps Allah, the Mighty and Majestic, will guide those of his servants that he chooses to guide through this talk, admonition and sermon; and you will receive the reward. And Allah knows best.
Audio: http://sahab.net/forums/showthread.php?t=384951
Shaykh Salih al-Fawzaan was asked:
"Are the groups to be associated with or are they to be abandoned?"
He replied, "When the intent behind mixing with them is to call them to adhere to the Book and the Sunnah and to leave the error, for the one who has knowledge and insight, then this is something good. And this is from calling to Allaah. As for when this mixing is for the sake of friendliness with them and companionship with them, without calling them, and without clarifying, then this is not permissible.
It is not permissible for a person that he should mix with those who oppose [the truth] except from an angle within which there is a legislated benefit, from calling them to the correct Islaam, and explanation of the truth to them so that they may return. As Ibn Mas'ood went to the Innovators who were in the mosque and who stood over them and rejected their bidýah. And also Ibn 'Abbaas (may Allah be pleased with them both) who went to the Khawaarij and debated with them and repelled their doubts and then amongst them were those who returned (to the truth). Hence, mixing with them is from this angle, then this is desired. And if they then persist upon their falsehood it is obligatory to leave them and shun them, and to make jihad against them for the sake of Allaah". (Al-Ajwibah al-Mufeedah p.12).
http://troid.org/index.php?option=com_content&task=view&id=1100&Itemid=300
Shaykh Zayd Ibn Haadee Al-Madkhalee (may Allah preserve him) was asked:
If I was invited by [mubtadi'ah] innovators to attend their Masjid to deliver a sermon or a piece of admonition should I attend or refuse?
No, do not refuse if the people of innovation invite you to the Masjid to deliver a sermon, admonish them or establish a seminar or a lecture. However, it is upon you to address the innovation that they are falling into. You must address the innovation and clarify its harms, and [do this] by utilising the verses of the Quran and Prophetic Ahadeeth as a proof. Perhaps Allah, the Mighty and Majestic, will guide those of his servants that he chooses to guide through this talk, admonition and sermon; and you will receive the reward. And Allah knows best.
Audio: http://sahab.net/forums/showthread.php?t=384951
Shaykh Salih al-Fawzaan was asked:
"Are the groups to be associated with or are they to be abandoned?"
He replied, "When the intent behind mixing with them is to call them to adhere to the Book and the Sunnah and to leave the error, for the one who has knowledge and insight, then this is something good. And this is from calling to Allaah. As for when this mixing is for the sake of friendliness with them and companionship with them, without calling them, and without clarifying, then this is not permissible.
It is not permissible for a person that he should mix with those who oppose [the truth] except from an angle within which there is a legislated benefit, from calling them to the correct Islaam, and explanation of the truth to them so that they may return. As Ibn Mas'ood went to the Innovators who were in the mosque and who stood over them and rejected their bidýah. And also Ibn 'Abbaas (may Allah be pleased with them both) who went to the Khawaarij and debated with them and repelled their doubts and then amongst them were those who returned (to the truth). Hence, mixing with them is from this angle, then this is desired. And if they then persist upon their falsehood it is obligatory to leave them and shun them, and to make jihad against them for the sake of Allaah". (Al-Ajwibah al-Mufeedah p.12).
http://troid.org/index.php?option=com_content&task=view&id=1100&Itemid=300
HIjab Makalah ini berbicara tentang keutamaan hijab bagi wanita muslimah, juga tentang keburukan, akibat, dan bahaya yang ditimbulkan oleh tabarruj
Makalah ini berbicara tentang keutamaan hijab bagi wanita muslimah, juga tentang keburukan, akibat, dan bahaya yang ditimbulkan oleh tabarruj serta himbauan untuk wanita muslimah agar menaati perintah Allah dan rasul-Nya khususnya dalam masalah hijab ini.
http://www.islamhouse.com/p/71040
http://www.islamhouse.com/p/71040
Tuesday, January 4, 2011
L'exigence logique du savoir est sa mise en pratique
http://d1.islamhouse.com/data/fr/ih_articles/single/fr-Islamhouse-Exigence_Savoir_Ouchr.pdf
Vad anser Islam om Terrorism?
Vad anser Islam om Terrorism?
En av de mest utmärkande kännetecknen hos den tid som vi lever i idag är den överväldigande närvaron av våld i våra samhällen. Antingen det är en bomb som briserar på en marknadsplats, eller en flygkapning där oskyldiga människor hålls som gisslan för politiska motiv, så lever vi i en tid där manipulerande av etniska grupper (sekter) och förluster av oskyldiga liv har blivit vardagsmat.
Så är våldets genomgripande natur, som inte känner några gränser. Att ”terrorism” är ansett att vara en av de största hindren mot fred, säkerhet och trygghet i våra samhällen. Ordet terrorism blev allmänt använt endast för några årtionden sedan. Något som är olyckligt med denna nya terminologi är att den begränsar definitionen av terrorism till det som utförs av små grupper eller individer. Terrorism är faktiskt ett globalt problem och tar sig uttryck i många olika former. Dess utövare kan inte placeras i fack och passar inte in i någon stereotyp. De som betraktar människoliv som något utan värde och som har makten att få människoliv att vara något av en förbrukningsvara finns i alla olika samhällsskikt. Det kan vara den anställde, fylld av frustration, som kallblodigt mördar sina kollegor eller den förtryckte invånaren i ett ockuperat land som ventilerar sin ilska genom att spränga en skolbuss full med oskyldiga barn. Dessa är de terrorister som framkallar vår vrede och avsky. Ironin i detta är att de politiker som underblåser etniska motsättningar mellan folk för att säkra sina egna positioner, statsöverhuvudet som beordrar flygbombningar av hela städer, och de styrande råden som kväver miljoner civila till döds med sina olagliga sanktioner, väldigt sällan straffas för sina brott mot mänskligheten.
Det är denna inskränkta definition av terrorism som har fått Muslimer att bli associerade med förstörelse och terror. Som ett resultat av detta blir de själva offer för hat, våld och terrorhandlingar.
Ibland hålls till och med Islams religion ansvarig för icke-Muslimers gärningar!
Kan det vara möjligt att Islam, vars ljus avslutade medeltidens mörka tidsålder i Europa, nu är ansvarig för terrorns tidsålder? Kan en tro som har över en miljard följeslagare runt om i världen och över 7 miljoner i Amerika, förespråka dödandet och stympandet av oskyldiga människor? Kan Islam, vars namn i sig betyder ”frid” och ”underkastelse till Gud”, uppmuntra sina utövare att verka för död och förstörelse? Är detta möjligt?
Människolivets helighet:
Den Heliga Koranen säger:
”...tag inte andras liv – Gud har förklarat [livet] heligt – annat än i rättfärdigt syfte. Detta är vad Han befaller er, kanske skall ni använda ert förstånd.” (6:151)
Islam anser att alla livsformer är heliga, okränkbara. Men det mänskliga livets helighet har en speciell plats och status. Den första och viktigaste grundläggande rättigheten hos en människa är rätten att leva.
Den Heliga Koranen säger:
”...om någon dödar en människa, som inte själv har dödat någon eller försökt störa ordningen på jorden och sprida sedesfördärv, skall det anses som om han hade dödat hela människosläktet. Och om någon räddar ett människoliv, skall det anses som om han räddat hela människosläktet.” (5:32)
Så stort är värdet av ett enda människoliv att Koranen likställer det orättfärdiga tagandet av ett enda människoliv med dödandet av hela mänskligheten. Detta visar att Koranen förbjuder mord och dråp i mycket klara ordalag.
Att ta en kriminells liv, utfört av staten eller statsmakten för att skippa rättvisa är nödvändigt för att uppräthålla lag och ordning och samhällets säkerhet och trygghet. Endast en lämplig och kompetent domstol kan avgöra om en individ har förverkat sin rätt att leva genom att han förkastat andra människors rätt till liv och trygghet.
Etik och moral under krig:
Även i en krigssituation så påbjuder Islam att man behandlar fienden värdigt på slagfältet. Islam har dragit en klar gräns mellan kombatanterna och de civila i fiendelandet. Det gäller alltså kvinnor, barn, gamla, och de som ej är kapabla att strida osv. Profeten Muhammad (fvmh) brukade förbjuda soldaterna från att döda kvinnor och barn [1] och han brukade instruera dem: {...lemlästa inte, förråd inte, överdriv inte, döda inte de nyfödda.} [2]. Profeten Muhammad (fvmh) förbjöd också att man bestraffade med eld. [3]
Sålunda är de som icke deltar i striderna garanterade att deras liv är i säkerhet även fast deras land eller stat ligger i krig mot en Islamisk stat.
Jihad:
Emedan Islam generellt sett är missförstådd i väst, så väcker väl ingen Islamisk term så mycket starka känslor som ordet ”Jihad”. Termen ”Jihad” har missbrukats brett, till exempel för att framställa bisarra bilder av våldsamma Muslimer som tvingar folk att underkasta sig Islam med hjälp av svärdet. Denna myt har hållits vid liv under århundraden av misstro både före och efter korstågen.
Tyvärr så lever denna myt även idag.
Ordet Jihad kommer från grundverbet jahada, vilket betyder kamp, ansträngning. Så ordagrant är Jihad en kämpagärning. Profeten Muhammad (fvmh) sade att det största Jihad är att kämpa mot de lömska impulserna från ens egen själ. Så Jihad refererar i första hand till människans inre kamp för att leva ett liv i godhet och underkastelse till Gud i livets alla skeden.
I andra hand refererar Jihad till kampen mot orättvisor. Islam, liksom många andra religioner, tillåter väpnat självförsvar, eller vedergällning mot tyranni, exploatering, och förtryck. Den Heliga Koranen säger:
” Varför skulle ni inte kämpa för Guds sak och för de försvarslösa män, kvinnor och barn, som ropar: 'Herre! För oss ut ur detta land av förtryck och sänd oss i Din nåd en beskyddare, ja, sänd oss i Din nåd en hjälpare!'” (4:75)
Sålunda påbjuder Islam sina följeslagare att göra sitt bästa för att rena sig själva, och även att etablera fred och rättvisa och att bekämpa det förtryck som finns runt omkring henne.
Som Martin Luther King Jr. sade:
” Vi, i denna generation, kommer inte bara att få ångra det onda människornas hatiska ord och handlingar, utan också den talande tystnaden hos de goda människorna.”
Islam påbjuder alla Muslimer att verka för att uppräthålla den balans i vilken Gud skapade allting. Men, oavsett hur legitim orsaken än må vara, så förlikar sig aldrig den Heliga Koranen med dödandet av oskyldiga människor. Att terrorrisera den civila befolkningen kan aldrig kallas för Jihad och kan aldrig vara förenlig med Islams lära.
Tolerans genom historien:
Även lärda i väst har förkastat myten om Muslimerna som tvingar andra att konvertera. Den berömde historikern De Lacy O'Leary skrev:
”Historien gör det klart att legenden om fanatiska Muslimer som sveper över världen och med svärdet tvingar besegrade folkslag att anta Islam, är en av de mest otroligt absurda myter som historikerna någonsin fört vidare.” [4]
Muslimerna regerade över Spanien under i stort sett 800 år. Under denna tid, och tills de tvingades ut, så var befolkningen där blomstrande och välmående. Dessutom så har de Kristna och Judiska minoriteterna i mellanösterns Muslimska länder överlevt i århundraden. Länder som Egypten, Marocko, Palestina, Libanon, Syrien, och Jordanien har alla en betydande Kristen och/eller Judisk befolkning.
Detta är inte så konstigt för en Muslim, för hans tro förbjuder honom att tvinga andra till hans synsätt.
Den Heliga Koranen säger:
” Tvång skall inte förekomma i trosfrågor. Vad som är rätt handlande är nu klart skilt från fel och synd. Den som förnekar de onda makterna och som tror på Gud, har sannerligen vunnit ett säkert fäste som aldrig ger vika. Gud hör allt, vet allt.” (2:256)
Islam; den store förenaren:
Långt ifrån att vara en militant lärosats, så är Islam ett levnadssätt som står över raser och etnisk tillhörighet. Den Heliga Koranen påminner oss gång på gång om vårt gemensamma ursprung:
” Människor! Vi har skapat er av en man och en kvinna, och vi har samlat er i folk och stammar, för att ni skall lära känna varandra. Inför Gud är den bäste av er den vars Gudsfruktan är djupast. Gud vet allt, är underrättad om allt.” (49:13)
Så, det är universialismen i Islams läror som gör att det är den snabbast växande religionen i världen. I en värld full av konflikter, djupa motsättningar mellan människor, en värld som hotas av terrorhandlingar som utförs av individer och stater, är Islam ljuspunkten som ger hopp om framtiden.
[1] Återgiven i Saheeh al-Bukhari
[2] Återgiven i Saheeh Muslim
[3] Återgiven i Abu Dawood
[4] Islam at the crossroads, London, 1923, sidan 8.
En av de mest utmärkande kännetecknen hos den tid som vi lever i idag är den överväldigande närvaron av våld i våra samhällen. Antingen det är en bomb som briserar på en marknadsplats, eller en flygkapning där oskyldiga människor hålls som gisslan för politiska motiv, så lever vi i en tid där manipulerande av etniska grupper (sekter) och förluster av oskyldiga liv har blivit vardagsmat.
Så är våldets genomgripande natur, som inte känner några gränser. Att ”terrorism” är ansett att vara en av de största hindren mot fred, säkerhet och trygghet i våra samhällen. Ordet terrorism blev allmänt använt endast för några årtionden sedan. Något som är olyckligt med denna nya terminologi är att den begränsar definitionen av terrorism till det som utförs av små grupper eller individer. Terrorism är faktiskt ett globalt problem och tar sig uttryck i många olika former. Dess utövare kan inte placeras i fack och passar inte in i någon stereotyp. De som betraktar människoliv som något utan värde och som har makten att få människoliv att vara något av en förbrukningsvara finns i alla olika samhällsskikt. Det kan vara den anställde, fylld av frustration, som kallblodigt mördar sina kollegor eller den förtryckte invånaren i ett ockuperat land som ventilerar sin ilska genom att spränga en skolbuss full med oskyldiga barn. Dessa är de terrorister som framkallar vår vrede och avsky. Ironin i detta är att de politiker som underblåser etniska motsättningar mellan folk för att säkra sina egna positioner, statsöverhuvudet som beordrar flygbombningar av hela städer, och de styrande råden som kväver miljoner civila till döds med sina olagliga sanktioner, väldigt sällan straffas för sina brott mot mänskligheten.
Det är denna inskränkta definition av terrorism som har fått Muslimer att bli associerade med förstörelse och terror. Som ett resultat av detta blir de själva offer för hat, våld och terrorhandlingar.
Ibland hålls till och med Islams religion ansvarig för icke-Muslimers gärningar!
Kan det vara möjligt att Islam, vars ljus avslutade medeltidens mörka tidsålder i Europa, nu är ansvarig för terrorns tidsålder? Kan en tro som har över en miljard följeslagare runt om i världen och över 7 miljoner i Amerika, förespråka dödandet och stympandet av oskyldiga människor? Kan Islam, vars namn i sig betyder ”frid” och ”underkastelse till Gud”, uppmuntra sina utövare att verka för död och förstörelse? Är detta möjligt?
Människolivets helighet:
Den Heliga Koranen säger:
”...tag inte andras liv – Gud har förklarat [livet] heligt – annat än i rättfärdigt syfte. Detta är vad Han befaller er, kanske skall ni använda ert förstånd.” (6:151)
Islam anser att alla livsformer är heliga, okränkbara. Men det mänskliga livets helighet har en speciell plats och status. Den första och viktigaste grundläggande rättigheten hos en människa är rätten att leva.
Den Heliga Koranen säger:
”...om någon dödar en människa, som inte själv har dödat någon eller försökt störa ordningen på jorden och sprida sedesfördärv, skall det anses som om han hade dödat hela människosläktet. Och om någon räddar ett människoliv, skall det anses som om han räddat hela människosläktet.” (5:32)
Så stort är värdet av ett enda människoliv att Koranen likställer det orättfärdiga tagandet av ett enda människoliv med dödandet av hela mänskligheten. Detta visar att Koranen förbjuder mord och dråp i mycket klara ordalag.
Att ta en kriminells liv, utfört av staten eller statsmakten för att skippa rättvisa är nödvändigt för att uppräthålla lag och ordning och samhällets säkerhet och trygghet. Endast en lämplig och kompetent domstol kan avgöra om en individ har förverkat sin rätt att leva genom att han förkastat andra människors rätt till liv och trygghet.
Etik och moral under krig:
Även i en krigssituation så påbjuder Islam att man behandlar fienden värdigt på slagfältet. Islam har dragit en klar gräns mellan kombatanterna och de civila i fiendelandet. Det gäller alltså kvinnor, barn, gamla, och de som ej är kapabla att strida osv. Profeten Muhammad (fvmh) brukade förbjuda soldaterna från att döda kvinnor och barn [1] och han brukade instruera dem: {...lemlästa inte, förråd inte, överdriv inte, döda inte de nyfödda.} [2]. Profeten Muhammad (fvmh) förbjöd också att man bestraffade med eld. [3]
Sålunda är de som icke deltar i striderna garanterade att deras liv är i säkerhet även fast deras land eller stat ligger i krig mot en Islamisk stat.
Jihad:
Emedan Islam generellt sett är missförstådd i väst, så väcker väl ingen Islamisk term så mycket starka känslor som ordet ”Jihad”. Termen ”Jihad” har missbrukats brett, till exempel för att framställa bisarra bilder av våldsamma Muslimer som tvingar folk att underkasta sig Islam med hjälp av svärdet. Denna myt har hållits vid liv under århundraden av misstro både före och efter korstågen.
Tyvärr så lever denna myt även idag.
Ordet Jihad kommer från grundverbet jahada, vilket betyder kamp, ansträngning. Så ordagrant är Jihad en kämpagärning. Profeten Muhammad (fvmh) sade att det största Jihad är att kämpa mot de lömska impulserna från ens egen själ. Så Jihad refererar i första hand till människans inre kamp för att leva ett liv i godhet och underkastelse till Gud i livets alla skeden.
I andra hand refererar Jihad till kampen mot orättvisor. Islam, liksom många andra religioner, tillåter väpnat självförsvar, eller vedergällning mot tyranni, exploatering, och förtryck. Den Heliga Koranen säger:
” Varför skulle ni inte kämpa för Guds sak och för de försvarslösa män, kvinnor och barn, som ropar: 'Herre! För oss ut ur detta land av förtryck och sänd oss i Din nåd en beskyddare, ja, sänd oss i Din nåd en hjälpare!'” (4:75)
Sålunda påbjuder Islam sina följeslagare att göra sitt bästa för att rena sig själva, och även att etablera fred och rättvisa och att bekämpa det förtryck som finns runt omkring henne.
Som Martin Luther King Jr. sade:
” Vi, i denna generation, kommer inte bara att få ångra det onda människornas hatiska ord och handlingar, utan också den talande tystnaden hos de goda människorna.”
Islam påbjuder alla Muslimer att verka för att uppräthålla den balans i vilken Gud skapade allting. Men, oavsett hur legitim orsaken än må vara, så förlikar sig aldrig den Heliga Koranen med dödandet av oskyldiga människor. Att terrorrisera den civila befolkningen kan aldrig kallas för Jihad och kan aldrig vara förenlig med Islams lära.
Tolerans genom historien:
Även lärda i väst har förkastat myten om Muslimerna som tvingar andra att konvertera. Den berömde historikern De Lacy O'Leary skrev:
”Historien gör det klart att legenden om fanatiska Muslimer som sveper över världen och med svärdet tvingar besegrade folkslag att anta Islam, är en av de mest otroligt absurda myter som historikerna någonsin fört vidare.” [4]
Muslimerna regerade över Spanien under i stort sett 800 år. Under denna tid, och tills de tvingades ut, så var befolkningen där blomstrande och välmående. Dessutom så har de Kristna och Judiska minoriteterna i mellanösterns Muslimska länder överlevt i århundraden. Länder som Egypten, Marocko, Palestina, Libanon, Syrien, och Jordanien har alla en betydande Kristen och/eller Judisk befolkning.
Detta är inte så konstigt för en Muslim, för hans tro förbjuder honom att tvinga andra till hans synsätt.
Den Heliga Koranen säger:
” Tvång skall inte förekomma i trosfrågor. Vad som är rätt handlande är nu klart skilt från fel och synd. Den som förnekar de onda makterna och som tror på Gud, har sannerligen vunnit ett säkert fäste som aldrig ger vika. Gud hör allt, vet allt.” (2:256)
Islam; den store förenaren:
Långt ifrån att vara en militant lärosats, så är Islam ett levnadssätt som står över raser och etnisk tillhörighet. Den Heliga Koranen påminner oss gång på gång om vårt gemensamma ursprung:
” Människor! Vi har skapat er av en man och en kvinna, och vi har samlat er i folk och stammar, för att ni skall lära känna varandra. Inför Gud är den bäste av er den vars Gudsfruktan är djupast. Gud vet allt, är underrättad om allt.” (49:13)
Så, det är universialismen i Islams läror som gör att det är den snabbast växande religionen i världen. I en värld full av konflikter, djupa motsättningar mellan människor, en värld som hotas av terrorhandlingar som utförs av individer och stater, är Islam ljuspunkten som ger hopp om framtiden.
[1] Återgiven i Saheeh al-Bukhari
[2] Återgiven i Saheeh Muslim
[3] Återgiven i Abu Dawood
[4] Islam at the crossroads, London, 1923, sidan 8.
Bönens villkor
innehåll: Sheikh Muhammad bin ’Abdil-Wahhâb behandlar i denna bok de vilkor som krävs för att en individs bön skall vara giltig. Därefter går han vidare med att behandla bönens pelare och åläggningar.
http://www.islamhouse.com/p/204121
http://www.islamhouse.com/p/204121
ههڵوێستی ئافرهت بهرامبهر بهبانگهواز كردن لهپێناو خوای گهورهدا
http://www.islamhouse.com/p/191907
Subscribe to:
Posts (Atom)
